Sidor

onsdag 30 juni 2010

Lägergårds PMS

På lägergården är ingen dag lik den andra. Arbetsdagarna präglas synnerligen av de grupper som gästar oss. Alla grupper har sina rutiner vilket påverkar vårt arbete. Det är det som gör jobbet så roligt och varierande, men ofta också påfrästande. Oförutsedda händelser som ett söndrigt kretskort i diskmaskinen vilket leder till att man får diska 100 personers disk för hand, drar ner på humöret en aning.

Efter en dag som idag när man jobbat från 10 till 18, tillagat både lunch och middag och däremellan gjort hembakta bullar till kaffet så blir man rätt mör i kroppen och humöret sviktar ibland. Humöret kan skjuta i höjden om någon berömmer maten eller städat bra efter sig och dalar lika fort för små saker som att brickorna inte är staplade i en snygg hög, torn av glas byggts när plats finns 10 cm brevid, och matrester inte skrapats av tallrikarna utan man får gnugga bort ingrodd gröt mellan alla tallrikar. Lägergårds PMS kunde man kalla det.

Idag hade jag en otrolig lägergårds PMS som simulerats av dessa torn av glas och matrester och oreda som uppstått. Lite små grumlande stod jag vid avstjälpningsbordet och desarmerade lutande torn bestående av glas och tallrikar för att undvika att 100 personers disk skulle ramla i golvet. I mitt stilla sinne uppstod plötsligt ett ack så välartikulerat tal om otacksamhet och respekt, där jag med slagkraftighet skulle få alla konfirmander att inse kökspersonalens enorma insats och hädanefter nästintill slicka sina tallrikar rena efter måltiderna.

I djupet av PMS-dalen hör jag hur en konfirmand kommer bakom mig fram för att ställa undan sina matarticklar och med låg och grym röst argt utbrister: "Flytt på de!"

Då brinner proppen i min hjärna likt diskmaskinen Schlobodans kretskort och jag tar ett djupt andetag för att häva ur mig ett sanningens ord eller två. Jag svänger mig om och där står Anna, min systerdotter och flinar så stort hon kan och så var jag uppe på PMS-toppen igen. Hennes lilla skämt var det bästa sättet att muntra upp mig och stå ut lite mer och tro att konfirmander kan bättra sig.

Kanske tornen stabiliseras till imorgon.

/Madde

1 kommentar:

Unknown sa...

ja men maten var ju god, också bullarna, eller var det inte någon form av kakor, fast jag åt ju en banan:)