Munkar, munkar, munkar med hål i...

En av de första minnen jag har av första maj är när mamma står och gör munkar. Själv fick jag hjälpa till med att ta de nykokta munkarna och sockra dem. Sen åt hela familjen munk och drack mjöd till. Mjöden tycker jag är för söt numera men munkar är ett måste till första maj.

Igår kokade vi en liten sats munkar och packade ihop en liten middagspicknick. När munkarna var färdigkokta och allt annat var färdigpackat inför turen tog jag några bilder av godsakerna. Då suckade Henrik och sa:

"Jag trodde nästan vi var redo att åka men så kom jag ihåg vem jag bor med..."

En del fick enbart socker och en del sockrades med kanel & socker eller koriander & socker. Koriander blev faktiskt jättegott!

Här är mitt recept till ca 25-30 munkar:

Värm till fingervarmt:
75 gram smält smör
2 ½ dl mjölk

Tillsätt:
25 gram jäst
½ tsk salt
1 ägg
½ dl socker
½ msk nystött kardemumma
6-7 dl mjöl

Knåda till en elastisk deg. Låt jäsa till dubbel storlek (ca 1h). Kavla ut degen tills den är ca 1 cm tjock. Tryck ut munkar med hjälp av glas och ta ut hålet med hjälp av en kork. Låt munkarna jäsa under bakduk 30 minuter.

Värm ca 5 dl olja till 180 grader (Börja med att värma upp oljan på högsta värme ifall du inte har termometer och testa sedan med en degklump om oljan är tillräckligt varm. När den blir gyllenbrun är oljan tillräckligt varm. Vrid ner temperaturen till medelhög värme). Koka ett par munkar åt gången.

För över de nykokta munkarna på hushållspapper för att torka av överflödigt fett innan du sockrar dem i valfri blandning.

Njut av nykokta munkar tillsammans med ett glas mjölk.

Vad har ni för första maj minnen?

/Madde

Efter vinter kommer vår

Vintern känns ofta mörk och kall. Allt är dött. Djur och fåglar syns knappt till. Det är som om självaste själen gått i dvala och nytt liv känns väldigt avlägset. Näst intill omöjligt.

Livet känns också mörkt ibland. Orättvist mörkt för en del. Varför ska det finnas död och sorg?

Jag har inget svar.

Jag har bara hopp. Hopp om att det finns något bättre än den kalla livlösa vintern. Hopp om att det finns ett bättre liv efter detta. Hopp om att en dag få leva helt utan sorg och smärta. Hopp om att få mötas i himlen.


Det har varit en lång vinter men nu är våren på väg igen. En vår som man innerst inne vet att finns men som varje gång lyckas överaska med sin majestät. Det som var dött har åter mirakulöst fått liv. Löven spricker, blommorna blommar, fåglarna kvittrar och själen väcks till liv igen.

Allt detta vittnar om något större än mig själv. Om ett enastående liv som jag inte ens kan föreställa mig. Vilken glädje, vilken lycka, vilket hopp!

"Det finns glädje bortom graven och en framtid fylld av sång"

/Madde

P.S. Återkommer så småningom med mindre allvarliga inlägg. Men just nu vill jag leva på hoppet.

Glad Påsk!

Påsken firas äntligen i familjens sällskap i Österbotten. Vid första morgonkaffet delades denna fina chokladcupcake fylld med svartvinbärstryffel som kära Helena gett i påskpresent. Fantastiskt saftig och god var den även om den sparats några dagar för att kunna åtnjutas i rätt sällskap.


Hittills har vi njutit av vårsolen hos mina föräldrar, gjort påskbrasa, planterat tomater i växthuset och gjort utflykt till sommarstugan. Nu inleds långfredagens stillhet och vila med lite frukost kring köksbordet där alla ryms.

Glad Påsk till er alla!

/Madde

Varför är min cykel låst?

I morse när jag skulle till jobbet började jag som vanligt med att låsa upp min cykel. Jag har ju en ganska fin och dyr cykel så jag låser den alltid med dubbla lås. Ett på bakhjulet för att inte bli av med halva växelsystemet och ett lås på ramen för att det inte ska vara så lätt att bara lyfta cykeln på en bil och köra iväg med den.

Nu var det så att ett tredje lås fanns på min cykel! Ett neongrönt billigt lås satt runt stolpen till cykeltaket och runt ramen på min cykel. Hmm... varför vill någon låsa min cykel? Är det

1. Någon som velat lämna sitt lås där och av misstag låst min cykel i samma veva?

2. Är det här något av den svenska kulturen som jag helt har missat? Att man låser sin grannes cykel för att vid morgonfikat kunna sitta och roa sig åt hur problemet blir löst?

3. Eller är det kanske någon elev som tycker att vi inte ska ha matte idag och försöker få mig att stanna hemma?


Har ni andra svar på varför min cykel var fastlåst i morse när jag skulle till jobbet?

/Henkke

Utanför vår ytterdörr

Vi var på promenad igår och tog lite bilder. Klicka gärna på bilderna för att se dem i större format.










Visst är det vackert med vår!

/Henkke

Män och lösningar

För någon vecka sedan var vi hos våra goda vänner i Eriksberg och tittade på film. Under filmens början upplevde jag att Madde pratade om ljusen på soffbordet med mig. Jag uppfattade att ljusen besvärade henne i och med att de stod mitt i synlinjen till tv:n.

"Kvinna har problem" tänkte jag, "bäst att hjälpa till".

Snabbt gick det också, jag lyfte fatet med ljus från bordet och blåste ut dem. Det skulle jag inte ha gjort. Hon hade ju förklarat för mig att ljusen inte stod så lämpligt mitt i vägen och att jag skulle kunna flytta dem till en hylla på sidan om. Nu satt jag där i ett rökmoln med det kalla ljuset från tv:n strålande emot mig. Den mysiga atmosfären hade jag tydligen också blåst ut.

"Ojdå miss i hörseluppfattningen" tänkte jag "bäst att tända ljusen igen".

Men det var inte heller bra. När jag föreslog det protesterade alla runt bordet så jag försökte rädda situationen med att skoja om hur män gärna försöker lösa kvinnors problem. Det passade ju inte riktigt in i situationen men alla verkade titta på filmen så jag knep igen munnen och tittade vidare.

På jobbet får jag nästan varje lektion frågan om jag har en penna att låna ut. Till en början grävde jag i penalen och fann oftast någon typ av penna att ge den nödställda eleven. Det visade sig dock att ca 80% "glömde" att lämna tillbaka mina pennor så efter en tid blev svaret helt enkelt NEJ.

Det är ju lite tråkigt, snudd på lögn, att säga nej till en elev när de ser att man har flera pennor i sitt pennfodral så jag kom på följande fantastiska idé:

Jag säljer skolans pennor till eleverna för självkostnadspris 5 kronor. Det löser mitt problem med att behöva säga nej och elevernas problem med att vara utan pennor. Sagt och gjort, följande gång elev A av kvinnligt kön kom fram till mig utspelade sig följande konversation:

"Hej Henrik ;) Har du en extra penna?"
"Jag har faktiskt löst det här med efterfrågan på pennor" säger jag
"för 5 kronor kan du få köpa en av skolans pennor"

Jag försökte fyra av ett leende men det var lite svårt när A:s mungipor gick ner och blicken uttryckte avsky. Hon tittar på mig som om jag vore en helt efterbliven idiot.

Här bad hon om en ynka penna i ett land av välfärd och så hade jag mage att be henne betala för den.

Vart är vår värld på väg egentligen? Män och deras lösningar får helt enkelt inte plats i denna värld.

/Henkke