Vad hände med kärleken?

Ursäkta den dramatiska rubriken. Det är inte alls så farligt som det låter men man gör ju sitt yttersta för att fånga er uppmärksamhet:)

Mitt i en hektisk studieperiod har jag lyckats (nästan) att för ett ögonblick tränga bort alla måsten och borden för att stilla mig en liten stund. Efter ordentlig städning har nu en och annan juldekoration smygit fram, adventsljusstaken blivit laddad och fönstret blivit prytt med tro, hopp och kärlek. De röda och gröna ljusen värmer upp en annars kall lägenhet. Vi tackar svägerskor och svågrar för fönsterbelysningen vi fick i bröllopspresent, och försöker att inte tolka något av det faktum att "kärleken" slocknade efter två timmar. Tack och lov för reservlampor:)


Tack också till mina vänner som givit oss glöggmuggarna till förlovningspresent, men som först nu blir använda i vårt gemensamma hem. Nu väntar risgrynsgröten på spisen, och därefter ska vi se om pepparkaksdegen duger till något gott.

Glad lilla jul till er alla!

När jag föddes...

Från min 18 års födelsedag framåt har mitt körkort bevisat vem jag är, var jag är född och att jag är finsk medborgare. På grund av en liten incident (mycket trevlig sådan) som inträffade i somras valde jag att ändra mitt efternamn för att signalera en betydande förändring i mitt liv. Enligt reglerna så drog jag iväg till polisen i Finland för att byta pass och körkort. Passet fick jag ansöka om där men inte körkortet eftersom man skall rikta sig till den kommun där man är inskriven vilket numera är Uppsala. Efter MÅNGA högljudda stön över att vara tvungen att ansöka om svenskt körkort, så accepterade jag fakta och betalade dubbelt för plastlappen.

Häromdagen var jag och hämtade mitt nya körkort (efter många problem eftersom jag var tvungen att stryka min identitet med svensk identitetsbevis typ KÖRKORT!). Posten bad mig kolla att uppgifterna stämde. Joo visst, där är mitt nya efternamn och rätt födelsedatum med tillhörande svenskt personnummer. Någon hemort hade jag inte men personnummret skvallrade om att jag är född i Jämtland tydligen. Trevligt landskap lär det vara. Tackade postiljonen och gick hem.

Satt en stund vid köksbordet och suckade (lite mindre högljutt) över att det nu fanns ett stort S på mitt körkort istället för det fina F:et. Jag saknade mitt finska personnummer. Men så vänder jag på kortet och till min stora lycka hittar jag en liten extra punkt där jag hittar bokstäverna FIN och mitt finska pesonnummer! Vilken lycka! Men vänta nu. Jag är född den 22 september men...- 28!!! Hur gammal tror ni att jag är egentligen!



Suckarna blev än en gång högljudda. Men sen kom skrattet.

Hmm... kanske det e därför jag kännt mig så gammal och trött på sista tiden:)

Fredags lyx

Magen kurrar och snåltanden värker. Vad ska vi laga för lunch? Skulle vara sugen på en god biff med champinjonsås och hemmagjord klyftpotatis, men termen "fattig studerande" ekar klart och klingande i huvudet.
Men något kött måste man ha råd med eller hur? Det är ju fredag trots allt.

Färsk kyckling: 159 kr/kilo - Inget alternativ
Malet kött av nöt - 79 kr/kilo - Mycket bättre men finns det inget billigare
Entrecote (in my dreams!) - 59 kr/kilo ???!!!

Ja, vad ska man göra. Det blir väl entrecote då.
Man är ju fattig studerande som sagt :)

Vad skall ni unna er för gott idag?

Lycka är...

Jag ber om ursäkt åt er läsare som inte kunnat sova på 4 veckor pga uteblivna inlägg. Alla andra får väl glädjas åt ett nytt idag. Det finns dock orsaker till att bloggandet gått lite på sparlåga på sista tiden, nämligen att jag själv gått lite på sparlåga på sista tiden.

Jag startade den här bloggen för att dela med mig av vardagsglädjen och mina (våra) små glädjestunder. Jag vill inte påstå att de här veckorna som gått efter mitt senaste blogginlägg varit utan glädje, men det har funnits en del sorg som kanske överskuggat lyckan lite. Dessutom kanske jag haft en period där jag inte varit så uppmärksam på den lycka som faktist finns i mitt liv. Men eftersom detta är tänkt att vara en glädjefylld blogg så försöker jag återigen fokusera på glädjestunderna i vardagen. Here we go:

Lycka är...

- att ha familj och vänner som finns där för en i ur och skur, glädje och sorg.

- att bli bjuden på lyxig frukost efter en kort båtnatt i ekonomihytt

- att få uppleva den första snön falla lätt på marken, och titta på galningar (två bröder och en man) som har snöbollskastning med levande måltavla (systerson)

- att ha föräldrar som är glada att man kommer hem, och tittar på "Bonde söker fru" med dem

- att maskera det faktum att man tycker om att se på "Bonde söker fru" genom att se på det tillsammans med sina föräldrar

- att ha svärföräldrar som överöser en med både kärlek och mat

- att tvätta sin egen brudklänning för hand med lysande billigt resultat

- att ha en syster som inte utrycklingen säger att håret ser förfärligt ut, utan säger det med att att klippa det istället

- att bli förälskad i den nya säsongsmuminkoppen


- att köpa godis på tax-free "till andra" för att sedan "bara ta en" till kaffet

- att ha en man som blir glad för att han får en ny matlåda

- att få städa lägenheten när man verkligen vill städa lägenheten

- att få rabatt på de varor man handlar mest

- att alltid få sylt till gröten på morgonen

- att ha en kaffekokare som brygger hett kaffe och låter som Darth Vader

- att ha en kall lägenhet som därmed gör det tillåtet att ta varma bad...ofta!

- att se på en galen film allt för sent och sedan sova ut allt för länge

- att blogga när man egentligen borde träna på att "värdera olika anläggnings- och omsättnings tillgångar"

Tillbaka till studierna...

Vilka glädjestunder har ni upplevt på sista tiden?

Äventyr på Mallorca

Tillbaka i Uppsala efter en fantastisk vecka på Mallorca. Måste medge att jag hade mina fördomar om Mallorca. Såg framför mig fullsmockade stränder, många turister och pensionärernas ultimata tillflykt. Visst kände jag och Henkke oss unga när vi satte oss på planet med 398 andra förväntansfulla resenärer, men få av dem kom sig utanför Palma.

När vi startade 4.30 hemifrån var det minusgrader och gräsmattan var frostbiten men när vi kom fram efter en flygresa på 3 ½ h möttes vi av strålande sol och ca 24 grader. Vi gjorde ett snabbt stopp i Palma och turistinformationen, men lämnade snabbt den hektiska staden bakom oss. Vi hoppade på det gamla tåget som skulle ta oss tvärs över ön, genom Tramutana bergskedjan till Puerto de Sóller.



Det var en skumpig men charmig resa genom många tunnlar med spektakulära vyer över bergen. Nere i dalarna såg man små städer omgivna av de höga bergstopparna. Många toppar försvann bland molnen, och hela landskapet kändes overkligt på något sätt. Var de bara kulisser? Hur kom man hit? (klicka på bilderna för att se en större version)



Efter en timme kom vi fram till Sóller och hoppade på spårvagnen ner till Puerto de Sóller. Efter 10 minuter kom vi ner till havet och hoppade av när vi trodde att vi såg hotellet där vi skulle bo. Hotellet hade nog sina gyllene dagar på 60- talet men läget som var100 meter från stranden och frukosten som ingick gjorde att vi inte klagade precis.

Under vår resa var dagarna för det mesta soliga och temperaturen låg på ca 25- 28 grader. Det var fuktigt och den lilla orten låg öde efter högsäsongen. Det gjorde att platsen kändes väldigt rofylld och lugn. Man kännde sig riktigt avslappnad.



Det var helt fantastiskt att få sol och bad på samma gång som man var så nära bergen. Vi vandrade varje dag i bergen, både långa och korta hajker. Fler inlägg om våra två större dags äventyr kommer senare.

Summa kardemumma av hela resan är att den var otroligt lyckad. Tramutana bergen var utmärkta att gå i och kusten längs bergskedjan var helt spektakulär. Följande bild ger en bra bild av hur nöjda vi är med resan.



Det bästa är ändå att vi är lika nöjda över att komma tillbaka. Det känns som vi har det rätt bra här i Uppsala också. Trots att det snöar lite just nu :)

Sista minuten bröllopsresa

Allt sen vi gifte oss har jag och Henkke sagt att ifall det finns möjlighet i höst så ska vi åka på en sista minuten resa till ett varmt och skönt land. Nu har möjligheten uppenbarat sig i och med att Henkke tar time out i sitt gradu skrivande och jag skippar en tent och hela läseperioden innan. Svårare än så var det inte:)

Sista minuten, kan man verkligen säga om vår bokning. För en dryg vecka sedan kollade vi läget på sista minuten fronten och lånade reseböcker om de resemål som fanns: Malta, Kreta, Rhodos och Mallorca. Vi bestämde ett datum och sa att vi hoppar på det billigaste. Det såg länge ut som om vi var påväg till Kreta men igår vände vinden totalt. Alla resor till de Grekiska öarna tog slut och kvar fanns bara Mallorca och Turkiet.

Under förra veckan kunde resepriserna sjunka med flera hundra kronor på några timmar, men den här veckan var priset till Mallorca resorna orubbade.

Hur skall man spela vidare i detta spel? Vänta tills att priserna går ner eller se sig utan resa när väskorna är packade?

Igår blev det för nervöst när priset fortfarande var de samma, och nu meddelade bolaget att det endast finns fåtal platser lediga. Vi beslöt oss snabbt, och inom loppet av en timme så hade vi bestämt oss att vi åker till Mallorca, bokat flygresor, konstaterat att vi inte vill bo i Palma, sökt runt på boende i bergen och bokat ett prisvärt hotell vid västkusten med goda recensioner.

GLÄDJEJUBEL! Sen sjönk det in... Vi har bokat vår bröllopsresa och vi åker om 32 timmar:)
Vi åker i natt till flyget och är på Mallorca kl 12 imoron. Sedan bär det iväg till vårt hotel i Puerto de Sóller som kommer att bli vår bas för förhoppningsvis många vandringar i Tramutana bergen.

Efter att vi hade bokat flygresorna gick jag in och skulle titta på resan vi beställt (även om jag nästan i princip hade lovat Henkke att jag inte skulle gå tillbaka och titta om priset sjunkit) och då var resan...

B O R T A :)

Vi knep de sista platserna!

Äppellycka!

Så småningom börjar löven byta färg här, och bladen på det lilla trädet bredvid min cykel har gått från klar gröna till vinröda. Många ser hösten som en tid då allting dör, men jag har valt att se det som en tid när allt mognar till. Förutom att jag förhoppningsvis mognar, men man kan ju undra ibland, så mognar äpplena till hösten. Under året glömmer man lätt bort, med hjälp av alla importerade äpplen, hur äpplen EGENTLIGEN ska smaka. Hemma i Finland tog frosten det mesta av skörden med förra helgen var vi på besök i Västerås hos min faster, och där fanns det äpplen minsann. Visserligen hade de flesta redan blivit plockade men vi fick med oss en papperskasse hem med både övermogna och knappt mogna äpplen.


Vi satt hela söndags förmiddagen och rensade äpplen och gjorde mos. Och mycket mos blev det. Vi frös in ca 10 liter mos i vår lilla frys. Så nu vet ni vad ni får till gröten när ni hälsar på :)

(På en skala från 1 -10... hur bra fungerar hemmagjord äppelmos som mutning för att ni skall komma och hälsa på? >-(",)-< )

Födelsedagsskatt i garderoben

Det var en stormig dag i Uppsala igår men inne var det varmt och skönt. Jag fick vakna till skönsjungande Henkke som kom med frukost på sängen, och redan där var dagen en succé.



Dessutom fick jag presenter:) Tre stycken tillochmed. Den första var en väldoftande bubbelsåpa till badkaret, vilket jag med all säkerthet kommer att njuta av under hösten. Den tredje presenten hade en tillhörande (matematisk:) rebus som tips till var jag skull hitta den... Efter att jag löst rebusen och visste att jag skulle hitta min present i "Walkincloset" garderoben fick jag den andra presenten, som var ett cykellås. Då tänkte jag att visst är Henkke praktisk men inte speciellt smart, för jag har redan ett lås och dessutom är min cykel Blixten sönder så den lär inte behöva flera lås. Detta förmedlade jag till Henkke med en förbryllad blick. Han bara log och sa att jag skulle hämta min tredje present. Jag öppnade dörren till garderoben och där fanns...ingenting. Men så gick jag lite längre in och bakom klädhängarna med klänningar sovsäckar och diverse står ett STORT paket, större än mej!



Kan ni gissa vad det var? Henkke är inte bara praktisk utan omtänksam, och till min födelsedag gav han mej en ny cykel! Jag kan inte minnas senast jag fått en cykel som inte varit gammal, från polisstationen, sönder eller för liten. Vilken lycka! Och den är lila :) Många av er känner till min cykelhistoria av både trasiga och stulna cyklar. Men det här är en supercykel har jag bestämt. För det första så är den byggd på ett sätt som Henkke klarar av att underhålla ifall den går sönder eller busar med mej ibland. Och för det andra har jag ett nytt stöldsäkert lås (smart Henkke). Och för det tredje så har cykeln en egen dunder försäkring som gör att om någon mot förmodan skulle klara av att stjäla den, så får jag ensprillans ny cykel. Supercykel med andra ord:)


Nu återstår bara ett problem... Vad ska min nya cykel heta? Några förslag?

P.S. Tack för alla gratulationer och lyckönskningar! Det värmde:)

Soppornas årstid

Livet här i Uppsala har äntligen fått lite rutiner och till en as dessa
hör att vi varje vecka skall äta soppa och ungspannkaka till middag.
I vanliga fall är det tänkt att pannkakan skall kompensera för en mindre god soppa men igår hamnade nästan pannkakan i skymundan. Den här Thai inspirerade soppan blev helt fantastiskt och jag önskar att jag kunde ta full ära för den men huvudreceptet hittade jag här

Naturligtvis kunde jag inte hålla mej helt till receptet så lite utsvängningar blev det. För det första använde jag inte alls fonden i receptet utan lag i en vanlig grönsaksbuljong med squashen. Dessutom hackade jag ner en god bit (ca 7 cm) purjolök.

Själva kycklingen hade fått ligga och marinera en stund i olivolja, salt, chili (utan frön), ingefära och en vitlöksklyfta innan den stektes med champinjonerna. När man blandar allt till slut kan det hända att man får salta och peppra lite med citronpeppar, och tillsätta lime efter behag. Lite mer vitlökspulver slank ner också (som vanligt). Kikärtsälskare som jag är så hamnade också en burk kikärter med i soppan. Bara innehållet då... och inte burken :)

Hoppas verkligen att ni gör den här soppan, den är supergod! Soppan blev också bättre av härligt bordssällskap, och då menar jag inte enbart min man :)

Att blogga eller inte blogga?

Det här med att blogga är en knepig liten grej. Endel bloggar för att åstadkomma någon typ av förändring i samhället eller i människors åsikter. Andra använder bloggar för att marknadsföra sig själva eller en produkt. Vissa bloggar bara för att få skriva av sig oavsett om någon läser eller inte. Andra för att fånga uppmärksamhet och visa upp sig själva.

Jag känner inte att jag faller in i någon av dessa kategorier. Däremot har det på senare tid blivit väldigt klart att jag nu bor långt ifrån mina gamla kära vänner och min familj i Finland. Trots e-mail, facebook, skype och messenger har jag inte riktigt lyckats dela med mig av mitt liv åt min familj och mina vänner. Det finns en rädsla inom mig att min familj inte kommer att känna mig när jag kommer hem (för jag vill inte stanna här förevigt), och att jag kommer att förlora mina vänner om jag inte gör något.

Jag frågar nu er mina vänner och min familj: Ska jag blogga eller inte blogga?
Det är ju fortfarande en rätt så ensidig form av kommunikation, men det är alltid en början. Kanske jag senare rent av lär mig att använda messenger igen:)

Fy skäms recept :)