Vi har en segrare!

Duellen är nu slut.

Innan läggdags var det rusning till badrummet för att borsta tänderna. Vi hade båda insett att nu kan det inte vara mer än en dos tandkräm kvar. Henrik lyckades på något mirakulöst sätt få ut en liten klick tandkräm. Jag har ingen bild men föreställ dig tandborsten i en grimaserande mun på samma gång som båda händerna febrilt försöker klämma ur det sista ur tuben. Han kunde borsta sina tänder relativt rena i alla fall. Efteråt sa han att om jag lyckas få ut nåt ur den där tuben nu så vinner jag. Det skulle han inte ha gjort :)

Jag gick raskt efter saxen, klippte upp den lilla pepsituben och fann mängder av tandkräm kvar! Det skulle gott ha räckt till ännu några dagars plåga.



Henkke suckade. Antingen på grund av att han blev en rutten förlorare eller så insåg han i det ögonblicket vilken galen kvinna han har gift sig med...

Duellen fortsätter...

Min käre man lät sig inte besegras så lätt i tandkrämsduellen (se föregående inlägg). Övertygad om att jag klämt ur det allra sista ur den förgrymmade tandkrämstuben innan jag gick till skolan, kom jag nu hem och såg att sigillet på den nya tandkrämstuben fortfarande var intakt.

Jag tittade på Henkke som tittade triumferande tillbaka på mej. (Har han inte borstat tänderna idag eller?). I nästa sekund rusade jag till badrummet där jag möttes av följande lapp:


Jag älskar min man... men nu är det krig!

Utmaningar i vardagen

Här hos oss försöker vi få valuta för pengarna. Det gäller inte enbart mat utan också diverse tvätt-, städ- och hygien artiklar. Det är bra om det räcker länge helt enkelt.

Här om dagen insåg vi båda att tandkrämen håller på att ta slut. Vi köpte ny att ha i beredskap när den andra tar slut. Jag ville dock inte riktigt slänga den gamla tandkrämstuben utan tyckte att det nog går att pressa lite till ur den. Jag utmanade således Henrik till en tandkrämsduell. Reglerna var enkla. Den som bryter sigillet på den nya tandkrämstuben får se sig besegrad och förlorar tävlingen.

I en vecka höll vi på och pressade, rullade och klämde på tuben och tandkrämen tog aldrig helt slut. Men tidigt imorse lag jag in dödsstöten för att sedan triumferande åka iväg till skolan. Se bild nedan.


Hos oss bygger vi upp varandra med fina ord...

Livet med en matälskare

Efter förtärda (mycket goda!) laxhamburgare utspelas följande konversation:

H: Huh! Oj vad jag blev mätt! Det känns som en tegelsten i min mage. Huh! (Går fram till skafferiet. Öppnar dörren, stirrar in i djupet och börjar rota efter något)
M: Vad söker du efter?
H: Banankakan.
M: Men du blev ju så mätt och vi ska ju äta fastlagsbullar senare!
H: Jo... (tittar vädjande på sin fru) ... men då den e så god!

Glad bulldag!