Helt stenkoll på vilken dag det är har men inte som arbetslös/sökande. Trots detta och oavsett vad det är för dag så finns det dock alltid en hel lista med saker att göra. Medan Henkke försöker lära ungdomarna fysikens lagar och faktorering, så varvar jag mina dagar av arbetssökande och byråkrati med lite husliga sysslor och natur.
På en promenad i kvarteret snubblade jag nästan bokstavligt över lite svamp och den lilla svampplockar flickan i mig fick fort jordiga händer. När jag var liten brukade mamma, pappa och jag åka ut i skogen för att plocka svamp och trots att det måste vara 15 år sen så minns jag en del av sorterna som går att äta och inte går att äta.
För att vara på den säkra sidan så påminde pappa mig att ifall svamparna är angripna av mask och dylikt så är det ett tecken att de inte är giftiga. Därtill så kan jag ju se skillnad på en flugsvamp och en röd kremla och trots att jag "matförgiftade" Henkke på vår fjällvandring förra sommaren så vågar han ännu äta de svampar jag plockar. (Jag hävdar fortfarande att det var en Tegelsopp eller i alla fall en ätbar strävsopp och att Henrik med större sannolikhet druckigt Rudolf-ren-feces-infesterat vatten...typ)
Anyway, jag snubblade först över denna svamp:
Och efter att ha dubbelkollat med far så kunde vi konstatera att det var en Björksopp. Ätlig och två stjärnor enligt pappa. Dessa ska idag stekas med lite smör och grädde och serveras på toast till en hårt arbetande man.
Näst ut, Kungen i soppdjungeln: Mr Karl-Johan! TRE stjärnor! Mums säger jag bara. De här ska nog användas till något speciellt. Kanske en krämig paj till helgens villa-avslutning (rikssvensk översättning: avslutning på sommarstugssäsongen). Den förtjänas att avnjutas under vördnad och tystnad där de enda ord som får bryta tystnaden är: "Åh vad gott", "Mmmm" och diverse andra stönande ljud om hur gott och lyxigt det är. No pressure...
Efter att svamparna tillagats blir det dags att se över en annan skogsdelikatess: Lingon. Igår strosade pappa och Henrik iväg för att se hur årets skörd framskrider och hade på en och en halv timme fått ihop 60 liter. De här är inte riktigt klara ännu så av dem ska det bli gelé för hela slanten. En del utan bär och en del med. Får se hur det blir.
Nu är det bara att hoppas på att Karl-Johan svampen inte är en gallsopp och att lingonen har tillräckligt med pektin i sig. Men det är lungt, gallsoppen är "troligtvis inte giftig" och det finns alltid syltsocker med tillsatt pektin i.
Så helt bedrövligt och tråkigt och utan spänning är ändå inte livet som arbetssökande.
/Madde
En blogg om Henkkes påhitt, Maddes guldkorn och deras gemensamma äventyr i vardagen.
onsdag 24 augusti 2011
måndag 22 augusti 2011
Uppdatering
Nu ska bloggtystnaden brytas samtidigt som ett nytt skede av livet börjar. Det känns konstigt att inte vara Uppsalabor längre utan numera invånare i Karleby. Mera om livet här i stan senare men först en uppdatering i bilder av vad vi hållit på med i sommar.
Efter resan till Kreta har vi helt enkelt flyttat från Uppsala till hemtrakterna, sökt lägenhet, fått lägenhet, flyttat igen och försökt acklimatisera sig till livet hem hemma. Det är fortfarande lite overkligt i och med att allt gick så snabbt men vi tror och hoppas det blir bra ännu.
Under sommaren bodde vi inne i veckorna på mina föräldrars sommarstuga medan vi jobbade lite inom familjen. Utan el och rinnande vatten var vi helt frånkopplade och det var nog det som behövdes för att varva ner.
Sämre ställe kunde man ju bo på...
Under tiden fick vi också lite husdjur i form av två andfamiljer. Nedan ser ni Kikki och co. som tittade förbi varje dag ifall det skulle finns lite torrt bröd till dem. Det fanns det oftast (i och med att jag matade dem med knäckebröd:) och de gjorde oss ofta sällskap när vi tagit ett dopp efter bastun.
Till helgerna besökte vi oftast svärföräldrarnas sommarstuga ut till havs där Henkke lyckades få årets minsta gädda på kroken.
/Madde
Efter resan till Kreta har vi helt enkelt flyttat från Uppsala till hemtrakterna, sökt lägenhet, fått lägenhet, flyttat igen och försökt acklimatisera sig till livet hem hemma. Det är fortfarande lite overkligt i och med att allt gick så snabbt men vi tror och hoppas det blir bra ännu.
Under sommaren bodde vi inne i veckorna på mina föräldrars sommarstuga medan vi jobbade lite inom familjen. Utan el och rinnande vatten var vi helt frånkopplade och det var nog det som behövdes för att varva ner.
Sämre ställe kunde man ju bo på...
I alla väder så försökte vi vara ute så mycket som möjligt
Under tiden fick vi också lite husdjur i form av två andfamiljer. Nedan ser ni Kikki och co. som tittade förbi varje dag ifall det skulle finns lite torrt bröd till dem. Det fanns det oftast (i och med att jag matade dem med knäckebröd:) och de gjorde oss ofta sällskap när vi tagit ett dopp efter bastun.
Till helgerna besökte vi oftast svärföräldrarnas sommarstuga ut till havs där Henkke lyckades få årets minsta gädda på kroken.
Som tur fanns det större att fånga... men också den fick simma vidare
Efter en förmiddagstur till havs med nät fick vi på två timmar en fiskefångst på 175 strömmingar plus 15 sikar och ca 30 siklöjor. Så om det är något jag lärt mig är det hur man rensar fisk och gör inlagd strömming.
På sommarstugan var det ofta liv i luren med lekfulla barn
och mycket bus med familjens bästa 3 åring.
och mycket bus med familjens bästa 3 åring.
Och mycket god mat från havet naturligtvis så som svärfars rökta fisk
och plättar i solnedgången
Så för att sammanfatta sommaren:
Flytt, stress, ro, jobb, sol, regn, bastu, plättar, flytt, stress, ro, plättar, hav, fisk, plättar, familj, fisk, barn och blåbär... och plättar.
Undrar vad hösten har att erbjuda...
Flytt, stress, ro, jobb, sol, regn, bastu, plättar, flytt, stress, ro, plättar, hav, fisk, plättar, familj, fisk, barn och blåbär... och plättar.
Undrar vad hösten har att erbjuda...
/Madde
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)